Elisabet växte upp i Iki-Iki, ett tätbefolkat landsbygdsområde i Uganda där grödor som durra, kassava och jordnötter odlas. Hon studerade företagsekonomi i huvudstaden Kampala innan hon återvände hem. Med en make, fyra barn och en liten kycklingfarm att sköta, har hon det ganska bra jämfört med de flesta av hennes grannar.
Men istället för att ignorera fattigdomen runt omkring henne bestämde hon sig för att göra något för att hjälpa till. Allt som blev över hemma, vare sig det var mat, varor eller något annat överblivet, gick till dem som behövde det mer. Hon hjälpte gamla, sjuka, personer med funktionsnedsättning som levde utan några verkliga försörjningsmedel, eller någon annan i nöd. Utan organisation eller finansiering utvecklade hon helt enkelt en vana att se sig omkring och svara på det hon såg.
I mars 2025 formaliserade hon det till en samhällsbaserad organisation i Iki-Iki. Vi hittade henne via LinkedIn och anslöt oss i augusti 2025.
Nu får 69 personer en månatlig utdelning av mat och förnödenheter: från madrasser, myggnät, till löpande matförsörjning för familjer som har väldigt lite. Vår volontär Vicente besökte Iki Iki och kom tillbaka och pratade om värmen på platsen, känslan av en gemenskap som genuint ser efter sig själv.
Det är vad det här projektet är. Inte en toppstyrd intervention, utan helt enkelt en lokal kvinna med en civilekonomexamen och mycket drivkraft som bestämmer sig för att människorna runt omkring henne förtjänar bättre. Och sedan lägger ner det hårda arbetet för att genomföra det varje månad.
Det finns tusentals byar som Iki Iki i Afrika och runt om i världen. Platser som kan verka bortglömda av regeringen och de internationella biståndsgiganterna. Elizabeth visar vilken skillnad bara en person kan göra när de mobiliserar sitt samhälle genom sitt exempel. Den smittsamma optimismen gör henne till en av de mest inspirerande människor vi känner.
