Behovet av att göra något för mig kom från en känsla av tacksamhet för detta liv. Ett liv som är lika för alla människor och som måste skyddas.
‍
Det jag gillar med Poremma Foundation är enkelheten och det naturliga sättet att närma sig idén om att hjälpa till.
‍
Att hjälpa varandra är ingen ny idé, det har hänt i samhällen i århundraden! Krig har funnits i århundraden, men det har även solidariteten bland människor.
‍
Jag anade aldrig hur lycklig jag skulle ha det i den här projektsökningen, hur många speciella människor jag skulle träffa, människor som får mig att känna mig stolt över att vara en del av mänskligheten.
‍
Poremma Foundation är det instrument vi har skapat för att koppla ihop ekonomiska resurser med grundläggande, fundamentala projekt och extraordinära volontärer.
‍
Jag är mycket motiverad och entusiastisk, jag är redo att lära mig mer och mer om hur jag kan vara användbar.

Sedan 2015 har jag varit aktiv med att stödja människor på flykt, initialt i min hemstad Hamburg.
‍
År 2016 grundade jag en medicinsk NGO i Grekland, med start i Thessaloniki; och 2017 öppnade vi även projekt i Patras, Aten och på Lesbos. Senare, år 2020, öppnade vi ytterligare ett i Bosnien och Serbien.
‍
Sedan 2022 är jag en del av NGO:n No Border Medics. I september 2022 öppnade vi ytterligare en sektion i Dunkerque, vi förstod att behovet var så stort, nu har området blivit en hotspot.
‍
När jag blev tillfrågad att gå med i Poremma Foundation kände jag mig hedrad. Stiftelsen står för humanitärt bistånd, den är flexibel och transparent i sitt stöd av projekt, initiativ som hjälper människor i nöd och på flykt.
‍
Utmaningen med att hitta dessa projekt är spännande, och med vårt team är jag säker på att vi kommer att lyckas.

När jag först hörde talas om Poremma Foundation fann jag i dess intention samma anda och kärna som fick mig att välja min livs- och karriärväg för flera år sedan.
‍
Jag har arbetat inom humanitärt samarbete i 7 år och har fått möjlighet att observera organisationer av alla storlekar som arbetar och interagerar med människor på flykt från olika länder.
‍
I denna stiftelse finner jag essensen av solidaritet, känslan som driver en person att frivilligt hjälpa en annan. Min erfarenhet har lärt mig att jag som europeisk medborgare har privilegier som jag aldrig tidigare förstått, men också att om de inte delas är de meningslösa och saknar verkligt värde.

Att vara till nytta för någon annan är ovärderligt, det gör dig hel, det får dig att må bra. Altruism hjälper dig att älska dig själv. Sökandet efter extraordinära människor som gör extraordinära saker är en spännande utmaning. Det är därför jag tror på stiftelsens uppdrag.
‍
Tyvärr består den internationella samarbetsvärlden alltför ofta av komplicerade byråkratiska procedurer för att erhålla ekonomiskt stöd. Denna värld plågas av behovet av att vara synlig och framstå som fascinerande i givarnas ögon. Faran är att uppmärksamheten kommer att riktas bort från verkliga solidaritetsåtgärder till andra saker.

Här är varför Poremma är så annorlunda: fokus ligger enbart på projektet och dess protagonister. För mig är det en återgång till rötterna.

När jag insåg hur svårt det var för mig att hitta en organisation som jag ville stödja, föddes idén om Poremma Foundation.
‍
Jag ville stödja människor, medmänniskor och, när jag ombads att stödja organisationer, hade jag intrycket att det inte gick till på rätt sätt. Med en bakgrund inom marknadsföring var det svårt för mig att känna entusiasm inför vad jag kunde uppfatta som ett säljsnack.
‍
Efter att ha letat ett tag kom jag äntligen i kontakt med något annorlunda: passionerade människor som använde sin tid till att hjälpa andra medmänniskor. Det var en solidaritetsaktion. Jag kände mig omedelbart lyckligt lottad att få träffa den sortens människor. Det var ett privilegium att höra dem beskriva vad de gjorde och att faktiskt se resultatet.
‍
Jag insåg att vi alla var volontärer som ville hjälpa till, var och en på sitt eget sätt och med sin egen kapacitet. Jag upplevde något verkligt och mänskligt, det är kärnan och verkligheten i vår Stiftelse.
‍
Jag var imponerad av den tydlighet och hängivenhet som dessa människor visade i det de gjorde – det kändes som ett privilegium för oss att stödja dessa handlingar. Jag fick möjlighet att bevittna på nära håll vad de gjorde, det var så tydligt. Än idag är jag fortfarande förvånad över vad lite pengar kan åstadkomma.
‍
Nyckeln är att se till att vi väljer rätt projekt, att vi litar på rätt personer.