Andrew växte upp på gatan. Han kände hunger, han kände fara, och han miste vänner längs vägen. Det som förändrade saker för honom var en pastor som sträckte ut en hand. Han har aldrig glömt hur mycket det betydde för honom.
Nu som lärare och nu som far, grundade han Hoppets ljus medan han fortfarande var universitetsstudent. Det är en organisation som drivs av en liten grupp volontärer och som stöder föräldralösa och övergivna barn som placerats hos vårdande familjer i samhället.
Problemet de försöker lösa är specifikt. I Uganda är absolut fattigdom den främsta orsaken till att barn överges. Barnhem finns på vissa platser, men inte överallt. Det vanligaste alternativet är samhällsbaserad omvårdnad: en granne, en släkting, någon som tar hand om ett barn. Men utan materiellt stöd är den överenskommelsen bräcklig. Ett barn utan resurser kan lätt bli en börda, och en börda kan överges igen.
Andrews tillvägagångssätt är att erbjuda matstöd till dessa familjer som tar hand om barnen. Förhoppningsvis räcker det för att säkerställa att barnet inte ses som en börda. Och de regelbundna besöken tillåter honom och hans volontärer att övervaka tecken på misshandel eller vanvård. De besöker hus efter hus, skola efter skola, och är stödjare och vakthundar på samma gång.
Poremma kom ombord i januari 2026, introducerad av vår kontakt Juliet, med månatlig finansiering för att täcka mat för 30 barn. Dessförinnan hade Andrew och hans team gjort vad de kunde från sina egna löner och vadhelst samhället kunde bidra med. Den finansieringen var sporadisk, opålitlig och aldrig tillräcklig.
Andrew ler fortfarande när han berättar om sin egen historia. Att vara den som sträcker ut en hand, efter att själv ha behövt en, betyder allt för honom. På fritiden engagerar han sig i ett annat projekt där man reparerar lokala vattenpumpar i regionen gratis.
